Nöff nöff vad jag mår dåligt alltså.
Jag kollade upp svininfluensan och jag hade vartenda symptom, plus några till. Jag läste högt för Tage vad det stod om att vila osv men inte bet det på honom.
HELA JÄVLA SVERIGE KAN VÄL INTE STÅ STILL FÖR ATT DU HOSTAR LITE!!
Han fick upp en ånga som jag inte sett maken till förut.
-Bit ihop!
-Du må väl kunna lämna Charlie på dagis och ta lite kort på dom utan att dö?
Just då kändes det inte så. Och definitivt inte nu heller.
Min hals värker så jag kan inte ens prata. Det gör ont både i min hals och min själ att inte kunna prata.
I natt frös jag så jag hade underställ i ullfrottè och dubbla täcken. Ändå frös jag. Jag hade säkert feber. Nu sitter jag i trosor, bloggar och svettas som en, ja just det, gris.
Snart vaknar de där uppe och då får jag hjälpa Tage så de kommer iväg till dagis i nya kläder. Jag har svårt att släppa Tage med ett sådant ansvar. Jag gjorde det med mitt ex en gång och korten på barnen i rufsigt hår och smutsiga kläder vill jag helst glömma.
Jag har jättedåligt samvete för att Tage är hemma idag. Dumt egentligen, han ska väl oxå kunna vara hemma någon gång tycker man. Men idag skulle han ju jaga och jag såg igår hur roligt han tyckte det skulle bli. Nu sabbar jag det. Men inte med flit ( det skulle jag aldrig göra....;)), jag kan ju inte rå för att jag är sjuk.
Eller gjord av klent virke som Tage sa igår kväll när vi samtalade om detta. Vid närmare eftertanke så skiter jag i det dåliga samvetet efter den kommentaren;)
Nu ska jag lägga mig i soffan för en kvart ungefär är gränsen för hur länge jag orkar vara uppe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar