Hönökakan

På hemvägen stannade vi och fikade vid en liten damm där det simmade en massa änder, eller rövar som barnen trodde jag menade;)

Barnen bjöd frikostigt av sina egna mackor och det var ju inte riktigt meningen. Jag kom då på att jag hade bunkrat Hönökaka så jag sprang till bilen och hämtade ett paket. Så de små änderna satte i sig sex kakor och var nog mätta och belåtna de med när vi for hemåt.

Nu ska jag hämta ett paket på posten. Tack gode Gud för att DHL är så långsamma, nu hann inte Tage se det innan han åkte;)

Schleten!

Göteborgsresan har varit underbar men nu är jag rätt trött. Låg vaken till ett i natt och vaknade vid fem. Sen körde jag hem 65 mil så nu blir det soffan resten av kvällen. Välförtjänt.

Bildkavalkad kommer.

Storgrinet!

Idag storgrät jag på Kappahl för första gången i mitt liv. Jag har varit sur därinne för att de har så mysko storlekar och ingenting har passat mig som jag har velat ha. Deras serie XLNT är absolut inget för mig, jag har inte köpt ett plagg där vad jag kan minnas.
Men så idag, då fick jag syn på en supersnygg klänning som såg rymlig ut. Gissa om jag blev glad när den passade?
Jag gick snabbt ut i butiken och rafsade åt mig sex plagg som jag gillade, inte från XLNT, och alla passade!!
Jag blev så glad att jag började grina. Mitt mål är att inte behöva vara låst till de större serierna så jag blev såklart jätteglad. All träning har alltså lönat sig. Jag var ju vbara tvungen att springa in på Lindex och även där slapp jag den stora avdelningen. Så jag har shoppat som en galning idag för det var jag värd!

Jag hittade supersnygga löpartights från Nike, shorts från samma märke och en sportbh. Så nu släcker jag lampan för i morgon bitti ska jag ut och springa!

Mammans dag!

Jag har skuvat barnvagn, tvättat kisskläder i ett handfat, blivit nerkletad med lakritsglass på tuttarna, serverat vatten till törstiga ungar och fotograferat barn som har skoj. Det var min dag det.

Tankat energi

Marstrand levererade!
Strålande sol och riktigt sommarväder, mer kan man inte önska sig på semestern.

Trevlig resa!

Resan går bra. Barnen är skapligt lugna och jag slumrar mest hela tiden.
Vi hittade en underbar strand med ljummet vatten där barnen låg i och badade länge innan vi for vidare. Nu är vi snart framme i Floda och då blir det semester på riktigt, barnen träffar sina kusinert och kommer inte ropa mamma på säkert en halvtimme.

Jäktigt!

Jag har fullt upp känns det som. Jag har en hemsk inlämningsuppgift, jag jobbar, jag vill fixa i trädgården, städa, tvätta, laga mat....jag ni vet ju hur det är.

Idag prioriterade jag träning. Powerwalk i femman i elljusspåret och därefter cyklade jag till Älvros. Så jag är nökd. Mycket nöjd.

Underbara runda!

I kväll gav jag mig ut på en runda som var helt underbar!!

Jag sprang ett spår som var helt perfekt för min onda fot. Underlaget var mjukt och jag kände inte av min fot en enda gång.
Vilket lyckorus man kommer i när det bara flyter på och man känner att man orkar.
Har du inte provat att springa så gör det, det är helt fantastiskt underbart!!

Ser ni mina coola strumpor? Jag har köpt dem från Gococo och det är kompressionsstrumpor som jag har när jag jobbar och när jag springer. Hur sköna som helst och jag tycker de är skitsnygga. Jag mötte två tjejer som tittade på mina strumpor och skrattade, men det bjuder jag på för jag tycker det ser coolt ut, så det så!!

Triss

Årets första myggbett blev en triss. Tre myggbett på knäet som kliar så att jag inte kan sova. Jag har även ett på handen, utsidan av knäet, två på smalbenet och ett i armhålan!

Man kan ju tro att jag var på nudistparty igår men det ver jag inte. Jag hade långa tights, klänning och parkas på mig. Nu får jag fundera vidare på hur myggan kom åt min armhåla.

Om.......

Om det blir modernt ned "Gustav Vasafrisyr" igen så kanske jag blir frisör;)

Tuggummi i håret drabbar somliga skoningslöst.



-Mathilda med sin iPhone i handen.

Jag gjorde det igen!

Mitt mål idag var att ta mig till Älvros under en timme. Och jag fixade det. Det var inte alls så jobbigt som jag trott. Nästa gång struntar jag i skjuts hem och cyklar istället.

Jag gjorde det!

Jag gillar inte fartfyllda aktiviteter. Bergochdalbanor, vattenrutschkanor och branta backar i slalombacken går bort helt och hållet.
Det där pirret man får i magen är något utav det värsta jag vet. Det är ett tecken på att det går fort och att jag inte har full kontroll. Usch.

Idag fick jag något slags konstigt ryck när vi var på simhallen. Alla säger ju att det är så roligt att åka vattenrutschkanan och Millie älskar ju den, så då kan den ju inte var så otäck tänkte jag. Jag tog med Charlie och gick upp till starten.
Det var högt. Fruktansvärt högt. Så högt att jag gick tryckt mot kanten och höll mig i räcket.

Väl uppe så kunde jag inte gå ner. Hur skulle det ha sett ut? Charlie fem år åker ner skrattandes och mamma får gå ner! Nej, klart jag skulle testa.

Alltså det gick så fort att jag nästan fick panik. Jag försökte hålla fast Charlie samtidigt som jag slungades från sida till sida......helt plötsligt är det dessutom kolsvart!!
Vi hade sån fart att jag hann tänka att mina ben kommer att brytas mot kanten därnere. Aldrig att det tar stopp i tid!

Men det gjorde det. Det tog stopp och jag var så rädd att jag skakade i hela kroppen. Tack och lov hade jag en förstående vän med mig som inte skrattade mig rakt upp i ansiktet utan bara log mot mig.
Jag tror aldrig mer att jag vågar åka rutschkana. Jag önskar att jag skulle våga men det är helt enkelt inte min grej.

Kan jag låta det vara så, acceptera att det inte är min grej bara?

New arrivals

Igår fick jag hem lite schyssta träningskläder som jag beställt. Vilken timing att de kom igår då jag gjorde så bra ifrån mig, det tar jag som ett tecken att jag är på rätt väg;)

Idag kör jag ett pass inomhus för här är det ingen värme så att man kan gå ut i trekvartsbyxor inte!

Och så fortsätter jag läsa.....demens och rehabilitering blir det.

Låt mig berätta om.......

....mina nya strumpor.
De är snygga, hur sköna som helst, svindyra och tydligen så är de underbara även när man springer.
Jag erkänner att jag går på en massa......men det här tror jag på;) Om det inte funkar så är de i alla fall jättesnygga!

Meeeeen!!!

Laddad till tusen gav jag mig ut på en torvrunda idag. Jag hade bestämt mig för att jogga så mycket jag orkade. Gissa om jag blev sur när jag orkade jogga i stort sett hela, förutom två minuter då jag drack vatten hos Linda, och glömde sätta på GPS:en när jag sprang därifrån.

Jaja, det blir fler gånger som Linda tröstade mig med. Och det blir det garanterat, det här ger mersmak.

P.s
Jag vill inte skryta och hoppas inte det uppfattas som det. Jag är bara så himla glad att jag faktiskt orkar trots övervikt springa ganska långt. Det kanske ger hopp till någon annan i samma situation.
Kan jag så kan alla!

Björnfrossa

Min björnfrossa börjar påverka mitt liv mycket. I morgon t.ex skulle jag vilja jogga i skogen, men jag vågar inte för jag är så himla rädd för björnar.
Nu tänker du att björnen är ju mer rädd för dig Mathilda osv osv.....Ja jag har hört det femhundra gånger men det hjälper inte. Jag är lika rädd ändå.

Sommaren 2004 så satt jag och rensade ogräs i rabatten i Lofsdalen. Jag hör ett gläfsande bakom mig och tittar bak, där står en björn! Typ två meter ifrån mig!

Hade jag varit på jakt och haft ett laddat gevär hade jag kanske inte blivit lika rädd, jo det hade jag nog. Grejen var ju att jag blev överraskad av björnen trots att jag förde oväsen. Då hjälper det ju inte att sjunga och gapa medan man joggar, de kommer ändå.

Jag avskyr att vara så här rädd, det hindrar mig jättemycket och jag vill inte ha det så. Jag vill inte vara beroende av andra människor för att våga jogga eller vara med barnen i skogen.
Men vad ska man göra? Finns det terapi mot björnfrossa tro?

Helst så ska den ha gått över till i morgon bitti.

På liv och död!

Två små mycket lyckliga killar har varit på Sörnas egen crossbana!

Charlie är ju inte den i vår familj som pratar mest, jag och Millie delar den förstaplatsen, men i kväll var det svårt att få tyst på honom. Munnen har gått i ett om han och Edvins alldeles egna crossbana. Det var ett tag sedan jag såg honom så uppspelt och glad.

Nu är helgen slut och jag borde sova för jag ska upp om sju timmar, så godnatt gott folk!

Millie

Hon håller i gång den lilla damen, hela tiden.  Hon pratar oavbrutet med sig själv, med mig, med alla hon ser och så säger hon mamma var tredje sekund. Inte konstigt att man blir trött i huvudet.

Andra bullar!

Nu har jag bakat Tupperwarebullar och de blev verkligen supergoda. Problemet är att de blir sjukt fula. Riktigt fula.
Jag bakar ju dem inte så ofta, det kanske därför jag inte har fått in snitsen på dem än. Tur att det är insidan som räknas så att jag inte behöver skämmas alltför mycket när födelsedagsbarnet kommer.
Rabarberpajen däremot blev jättefin, och troligtvis jättegod.

Shoppat!

Bilderna är lånade från addnature.se

Igår köpte jag lite kläder till mig och barnen som jag kikat länge på. Jag saknar ett par snygga och sköna "mysbyxor" att skrota omkring i här hemma.

På addnature har de så mycket snyggt att jag lätt skulle kunnat handla för tjugotusen, men jag hejdade mig och la mig strax under;)

Tröjorna som barnen fått har spf 50 så de blir perfekta nu när vi snart reser till värmen.

Idag blåser det full storm och jag känner mig lite rastlös. Jag vill ut och springa men det går inte när jag är själv med barnen så jag tror jag tar och ställer i ordning uterummet istället, det kan ju smälla till och bli vår snart.

Lindad fot

Sedan jag trampade snett i Uppsala så har jag haft lite ont i foten. Så ont att jag inte kunnat jogga. Det är ju inte skoj när man äntligen kommit igång som ni förstår.

Igår fick jag tips av vår superduktiga distriktssköterska Gunilla att jag skulle linda foten hårt.

Idag lindade jag foten hårt, så hårt att jag befarade en akut amputation. Jag kände knappt min fot när jag började jogga. Men det gick bra!!
Det gick bra på alla sätt och vis.


Foten sitter kvar på mitt ben och jag kunde jogga runt broarna. UNDERBART!!

Nu ska jag posta en massa paket. Jag sålde massor av kläder igår, och för pengarna ska jag köpa mig ett tunt pannband att ha när jag springer. Idag hade jag ett leopardmönstrat och det kändes inte helt rätt;)

Fina fisken

Köpte torsk på ICA för det var veckans billiga fisk. Doppade filéerna i ägg och panerade med sesamfrö och mandelmjöl. Sedan stekte jag dem i mycket smör och gjorde remouladsås till.
Sjuhundra gram fisk åt vi upp, jag och barnen samt en massa tomater, morötter och oliver.

Nu när jag är mätt och belåten återgår jag till soffan och min tidning en stund.

Vad tänker hon på......?

Tänk om man visste vad andra tänker på?

Kanske tänkte lilla Thea, blir det bra så här eller?

Ja,  inte vet jag vad hon tänkte men bra blev det i alla fall. Hon ser ut att må alldeles förträffligt.

Tomt

Ibland stannar tiden och man blir påminnd om att ta tillvara på de dagar man har.

Så ta tillvara på dagen som du har framför dig och gör något bra utav den. Man kanske skulle göra något man absolut inte har kunnat tänka sig bara för att man är dum och tjurig. Det tål att tänkas på.

Ha en bra dag allihop!

Dinnertime

Pastan är ett recept från Pasta etc i Göteborg och är fantastiskt god. Vi åt den på Daniels födelsedag.
Idag blir det västerbottensostpaj och räksoppa.
Cupcakes till barnen, som ätit middag redan.




-Mathilda med sin iPhone i handen.

April

I april lyckades jag få till 19 timmars motion. Jag är nöjd med det men satsar på att slå det denna månaden.

Daniel!

Så är det då den 4 maj och Daniel fyller år. För tjugotvå år sedan så sken solen och det var riktig sommarvärme ute. Jag minns det så väl för jag blev genomsvettig när jag gick den lilla biten från parkeringen in på sjukhuset.
Men så kom han vår lilla guldklimp. 4500g tung och 54 cm lång, han var den största bebisen de haft på Akademiska sjukhuset på tio år sa de. Världens snällaste var han också om jag inte minns fel......;)

Idag vräker snön ner så det är tur att jag har något väldigt bra att tänka tillbaka på just denna dag. Nu ska jag fixa lite på tårtan och sen blir det jobb och kalas.

Hur gör du?

Jag försöker att inte tvätta håret mer än tre gånger i veckan, men det är krångligt kan jag lova. Jag försöker träna minst fyra pass i veckan och då blir ju håret svettigt och äckligt. Jag vill ju tvätta det efter träning men då får jag tvätta för ofta tycker jag. Jag inbillar mig att man inte ska tvätta håret för ofta.

Så hur gör ni? Tvättar ni håret varenda gång ni tränat eller låter ni skiten sitta kvar som jag gör? När jag skriver om det känns det ju lite äckligt måste jag erkänna, men håret ser faktiskt inte skitigt ut, då skulle jag inte gå ut bland folk. Fett hår är nåt av det äckligaste jag vet nämligen.

Idag joggade jag förresten längre än jag någonsin gjort. Det var så himla skönt och jag hade grymt med spring i benen. Bäst att passa på då tänkte jag och sprang vidare medan Tage stannade och vilade.

I morgon fyller Daniel 22 år. Inte klokt vad tiden går fort, jag minns det som igår när han kom till världen, det var supervarmt och solen sken. I morgon ska det bli snö och kyla.