Summering

Jag har tränat 21,5 timmar fördelat på tjugo dagar i augusti. Så jag är nöjd med mig själv. Inte helt, det kan bli bättre men med tanke på att jag jobbat ganska mycket, pluggat heltid och varit själv med barnen så är jag nöjd.

Jag gillar att variera min träning. Jag inbillar mig kanske men jag tror att det är bra. Jag har promenerat, styrketränat, vattenjoggat, fjällvandrat, cyklat MTB och yogat.
Det jag allra helst vill göra är att jobba ute men det sätter min hälsporre stopp för. I september ska jag till en idrottsortoped och jag har stora förhoppningar på att han ska kunna hjälpa mig.

Idag struntar jag i vädret

Idag är det lätt för mig att strunta i vädret, jag jobbar ju fram till nio i kväll, men jag blev faktiskt lite glad när jag såg detta budskap på den här bloggen. Det stämmer ju faktiskt.

Vädret påverkar mig väldigt mycket, det erkänner jag. Men vad gör man när sommaren varit som den har? Man kan ju inte lägga sig ner och gråta fast man vill. Eller så kan man det......

Jag gillar alla årstider. Alla har sin tjusning tycker jag, så länge det inte regnar alltså;) Jag hoppas på en höst med sol och lite kallt i luften. Så där så att man måste ha en varm tröja på sig. Ge mig ingen brittsommar för det vill jag inte ha. Det är försent för det.

Ute på cykeltur

Idag tog jag och Tove oss en tur på cyklarna. Jag fick mjölksyra innan jag lämnat kvarteret och den försvann aldrig....hela turen hade jag mer eller mindre mjölksyra.

Nu är jag slut, det jag skrev igår stämde inte, det är nu jag är slut. Jag trodde inte jag kunde känna mig tröttare än jag gjorde igår, men det går tydligen.

Tage har kommit hem och jag kan slappna av lite. Med betoning på lite. Jag jobbar i morgon och på söndag drar han igen. Så är det.

Slutkörd

Idag körde jag vattenjogging på badhuset. Det var lugnt och skönt där, bara jag och en mamma med tre barn som lekte i lilla bassängen.
Jag bestämde mig för att värma upp i fem minuter och sen köra intervaller i trettiofem minuter. Jag joggade två längder och ökade tempot på den tredje längden. Efter tjugo minuter var jag helt slut. Ett tag inbillade jag mig att jag fick en hjärtattack. Jag tror inte jag fick det för det borde ju ha märkts....eller hur?
Hjärtat slog och svetten rann nerför mitt ansikte. Jag blev helt slut. Jag simmade istället två längder med bara armtag och joggade sedan två längder den sista kvarten. Det var jobbigt det med kan jag lova.
Nu sitter jag här och är så trött att jag faktiskt tror att jag lägger mig, trots att klockan bara är halv nio.

I morgon kommer Tage hem, jag ska plugga, göra klart min inlämningsuppgift och cykla med Tove. Det ska bli skoj! Cykla med Tove alltså....och att Tage kommer hem.

Aldrig mer!!

Aldrig mer ska jag fundera på att strunta i cykelhjälmen bara för att jag ser dum ut i den.

Jag gav mig ut på en kortare runda i skogen runt elljusspåret och det gick verkligen bra. Jag var riktigt modig och bromsade inte i nerförsbacken, som jag brukar göra, utan cyklade på istället. Jag hinner bara tänka att vad roligt det är att parera mellan träd och rötter innan jag ligger på marken. Nej nu ljuger jag, jag hann även tänka att eventuellt bryter jag nacken och dör. Jag cyklade på en sten med ena trampan och det tog totalt tvärstopp!

Jag flyger framåt över styret och slår en kullerbytta när jag ramlar av, det har jag inte kunnat göra frivilligt sedan jag var typ sex år. Tänk vilken tur att jag hade hjälm på mig. Jag hade en allvarlig funderare på att skippa den just idag, jag skulle ju bara bort till elljusspåret.

Jag hann aldrig bli rädd men jag var helt skakis efteråt och begav mig hemåt på asfalt istället. Så det blev inte den rundan jag tänkt, men jag är van vid att det inte blir som jag tänker så det är lugnt.

Ha en bra dag där ute och glöm inte cykelhjälmen!

Alldeles för tidigt

Ni som känner mig vet att jag inte är någon fan av vedeldning för att ha det varmt inomhus. Jag stretar emot in i det sista innan jag eldar, men idag kunde jag inte hålla mig. Inomhustempen var på 16C och jag fick ha en filt på mig när jag satt vid datorn. Då är det för kallt, tom för mig.

Jag fattar inte alls tjusningen med vedeldning. Som jag ser det är det nästan bara nackdelar.

-Det tar en massa tid att fixa all ved.

-Man måste bära in veden varenda dag.

-Det skräpar ner.

-Det är hopplöst att få en jämn temperatur i huset. Det är ca 30C i vardagsrummet innan det når 20C i köket.

-Det tar tid innan det blir varmt.

-Fläkten låter så att man inte kan titta på tv medan man eldar.

+Elden ger ett fint sken i vardagsrummet, men då måste luckorna vara öppna förstås.

Som ni förstår så föredrar jag någon annan värmekälla. Jag fasar för vintern då jag kommer att börja sju på morgonen, vakna upp i ett svinkallt hus och ska börja dagen med det jag ogillar mest.

Kan hända att jag låter sur för jag har nämligen kört fast i en skoluppgift, annars är det bara bra;)

Middag ute

Idag tog vi med oss middagen till Sportstugan och åt där. Det är ett av få alternativ när man vill gå ut och äta god mat i Sveg.
Kära Molly var så medgörlig och poserade glatt till min stora glädje. Vad Charlie sysslar med på korten låtar jag vara osagt. Han och Molly bestämde sig för att vara bästisar på utflykten men det ser ut som Charlie vill nåt mer;) ( Jag skojar bara.....ta det inte så allvarligt)

Kortet på mina fina vänner har ni aldrig sett om någon frågar. De sa att kortet var till mig för privat bruk?? Jag vill väl ändå visa hela världen mina fina vänner!!

Not good enough

Pris som sämsta mamman går idag till mig.

Jag har varit på ett uruselt humör idag, trött, det har regnat och jag är less på en del saker som stör mig. Allt detta har gått ut över mina barn och jag skäms faktiskt.
De har inte gjort mig något och borde inte få lida för att jag beter mig dumt.

Jag har bett om förlåtelse flera gånger och det blir bara mer och mer pinsamt för varje gång. Charlie påminner mig gärna om att nu är det femtioelfte gången mamma som du säger förlåt.

Undra om någon känner igen sig?

Godnatt. Jag är dödstrött och ska lägga mig nu så jag verkligen får sova ut.

Nästan bara bilder

Charlie sa att han såg en örn......

Millie fångade en fjäril......

Här är dom, mina barn.......

Och här är "örnen" som Charlie såg........ser ni den?

Fjärrutlösaren funkade bra.....fotografen hade en mindre bra dag och missade skärpan totalt.

Paradiset.

Det händer mycket!

Ibland tycker jag att det inte händer så mycket och att livet är tråkigt. Då räcker det med att titta i telefonen så ser man ju att det hänt en hel del.

I onsdags åkte vi till Lillhärdal och la en blomma och tände ett ljus på platsen där den lilla tjejen blev ihjälkörd. Det var konstiga känslor som dök upp och det var svårt att ta in allt. Polisen kom fram till oss och sa att det var det här vi hade varnat för.

Ja, det var det.

Onödig olycka. 

Idag läser jag att han erkänt vållande till annans död men förnekar vårdslöshet i trafik.

Vad ska man säga.......Vi är nog ändå mycket en produkt av vår uppväxt.

Man kan inte förstå hur vansinneskörningarna kan fortsätta efter att detta hänt. Kan man inte visa lite respekt?

Jag har fått ett jobb!

Inte ett jobb på riktigt för alltid, men i sex veckor, och det är jag så glad och tacksam för. Tänk att ha så bra och underbara chefer som jag har att de fixar en rad åt en? Det är bra chefer det!

Nu är jag och barnen i stugan i Lofsdalen. Vi ska ta en topptur upp på Hovärken, plocka bär, shoppa, cykla på cykelbanorna i backen, leka i leklandet, hälsa på vänner och bara ta det lugnt, idag. I morgon ska det ösregna så det är bäst att passa på medan solen skiner.

Ha en bra dag mina vänner!

Nu är det nog!

Vill börja detta inlägg med att tala om att jag själv inte är Guds bästa barn alltid......men nu är det nog!!

Fick precis höra att en "facebookvän" var såååå trött på mina inlägg om min feber och min häl. ????
Feber och häl?

Hur många inlägg har jag gjort om hälar och feber?
Inte överdrivet många va?

Om du/ni är så trötta på mina inlägg så ta bort mig som vän eller dölj mig. Svårare än så är det inte pucko!

Förlåt att jag skrev pucko men just nu är du/ni puckon.

Seriöst. Är man trött på någons inlägg så behöver man ju inte läsa. Jag har själv vänner som jag döljt av olika anledningar.

Är det en människa som man aldrig har kontakt med och som man dessutom tydligen stör sig på så borde ju valet vara enkelt, eller??

Man kanske inte har tid att blockera eller dölja. Man kanske är för upptagen med annat som att beklaga sig inför andra, renovera eller vara ute och festa. Vad vet jag?

En sak är säker och det är att i kväll så går jag igenom min vänlista och tar bort de jag inte har någon kontakt med och som inte har någon som helst utrymme i mitt hjärta.

Låter jag sur?
Ja, lite sur blev jag allt. Hade det varit sant att jag bara skrev om sjukdomar och min hälsporre hade jag inte brytt mig men nu är det ju inte så, och då blir jag irriterad.


Hej hopp galopp!

Nu ska jag iväg och göra någon som känns väldigt betydelsefullt och den dåliga energin jag fick är som bortblåst nu när jag fått skriva av mig.

Och du, min kära vän......
Funderar du på om det är dig jag skriver om så har jag lugnande besked. Det är inte du såklart;)

New arrivals.

Idag kom mina nya träningskläder som jag beställt. Allt passade och jag tror den lila/turkosa jackan blir en favorit.

Med tanke på att det ser ut som att jag är gravid med en navel som pluttat ut,  på kortet där jag har linnet på mig, så vill jag säga att det är jag inte. Det är faktiskt dragskon i brallorna som gör att det ser ut så där.

Nej nej nej!!

Det som vi fruktat har nu hänt i vårt lilla samhälle. En liten flicka har mist sitt liv, två föräldrar har mist det dyrbaraste de har, skolkamrater får börja skolan med en bänk som står tom och en liten by har mist en invånare.

Hur kunde detta ske?

Vi är en liten grupp som jobbat emot all buskörning som pågår i Sveg  med omnejd och vi har pratat om just det här, att något så hemskt som att ett barn blir påkört skulle kunna hända. Men jag har aldrig velat tro att något så vidrigt skulle kunna hända.
Nu har det hänt.

Jag har inga ord. Jag lider med familjen och kan inte i min vildaste fantasi förstå vad de går igenom.  Jag vill tro att jag förstår men jag tror inte jag gör det. Smärtan måste vara ohygglig och jag kan inte ens tänka på den utan att få ångest.

Nu måste all vansinneskörning få ett slut!

Hör ni det! Alla ni som vet med er att ni känner någon som buskör, få dem att fatta att nu är det allvar!

Mera kärlek......

Kommentarer känns överflödiga......

Kärlek

För en vecka sedan fotade jag en familj och det går ju inte att missta sig på kärleken i den familjen. Eller hur?

Sveg by night.....

Kvällen har tillbringats på skidstadion där jag sålde över hundra korvar, mackor, bullar, kaffe och godis. Och så spelade jag bingo och vann ingenting, som vanligt. Men det gör inget, det är kul att var där och uppleva spänningen. Det är ju spännande när man har chans att vinna 75.000;-

Nu väntar sängen på mig och i morgon ska jag ut på äventyr.

Osvenskt

Är man svensk ska man ju inte skryta över sina prestationer utan istället låtsas som ingenting. Men det tänker jag inte göra!

Jag är så nöjd med mig själv och dagens träning att jag vill ställa mig på taket och ropa högt så att alla hör vad duktig jag känner mig.

Nästan tre mil på cykel i skogen, grusvägar och kalhygge blev det. Jag är trött och lycklig. Det var verkligen hur kul som helst och jag vill göra om det snart. 

Det är en härlig känsla att orka mer än man tror. Man ska ju ha med någon som pressar en att ge det där lilla extra, och det hade vi som tur var. Annars hade jag kanske gett upp i första backen då jag nådde dagens högsta puls. Jag har ingen koll på det där med puls och vad den ska ligga på men det känns som att jag gjort ett rejält pass idag i alla fall. Så i morgon blir det nog vila.