Elda för kråkorna

Det här med att värma upp ett hus med vedeldning har jag aldrig förstått mig på. Det är helt enkelt inte min grej. Jag vill ha en jämn värme hela tiden, eller kyla kanske man ska säga, jag gillar när det inte är för varmt.
I alla fall så eldar vi med ved hemma hos oss. Vi har element men dom är aldrig på, någon enstaka gång då Charlie satt på dom bara. Vi har även en luftvärmeväxlare som ger oss bastuvärme på övervåningen och kylskåpskallt på undervåningen.

Nej nu har kylan kommit och nu ska det eldas, jajamen!!
Problemet är att jag nästan aldrig får fyr på skiten i vår kammin. I Lofsdalen är det inga problem att få till en brasa men här vill det aldrig ta sig för mig.
Tage har visat mig tusen gånger hur man ska göra, det är en hel vetenskap ska ni veta, men det funkar oftast inte ändå.
Nu är Tage så snäll och glad på morgonen så han gör alltid upp en brasa som jag kan hålla igång under dagen. Idag hade den slocknat när jag kom hem från dagis och tandläkarbesök.

In med ett par dagstidningar som jag sprutade tändvätska på och några vedträn, det brann så in i .........Upp som skjuten ur en kanon för att öppna balkongdörren (annars ryker det in) och så ringer telefon.
Jag snacka lite och gick sedan upp för att läsa Daisy sisters med Henning Mankell. Inte konstigt att jag råkade somna och sov i två timmar. Vaknade och tyckte att det var kallt i huset.
Jo visst hade jag glömt att stänga balkongdörren!!
Nu sitter jag här med raggsockar och skakar tänder, ska nog kolla om min granne har kvar bullar sen hon bakade häromdagen.
Bye bye