Idag har jag tappat mitt tålamod. Det är i det här fallet mycket långt och gammalt. Det ser nog iofs ganska fräscht ut för jag har jobbat oerhört mycket på det. Alltså så ser det mycket yngre ut än det är om ni skulle stöta på det.
Tänk att det gick så fort att tappa det, ca 10 minuter sen var det som bortblåst. Kan det bero på graviditetshormoner? I det här fallet så är det nog en kombination av det och helt vanlig självbevarelsedrift.
Lite besviken är jag på mig själv att jag tappade det. Jag har verkligen skött om det under en längre tid och faktiskt varit stolt över det, jag har tom fått beröm för det. Så nu i efterhand känns det surt att jag lät mina känslor ta överhanden och slarvade bort det.
Men men, sånt är väl livet. Jag vet inte om jag hittar det men om jag gör det så ska jag vara ännu mer rädd om det.
Jag känner mig 10 kg lättare men det är inte en härlig viktminskning. Man kan säga att den inte har tagit på rätt ställe. Om det hade varit kroppsligt jag talade om så kan man säga att jag hade gått ner 10 kg på min redan obefintliga rumpa, fattar ni vad jag menar? Det hade varit bättre om 10 kg fett hade lämnat min mage.
Det var mycket länge sedan jag blev så arg som jag blev idag. Det var väl inte ilska egentligen utan kränkningar utöver det vanliga. Jag är ganska hårdhudad och tål det mesta men idag brast det totalt.
När jag tänker på det så blir jag lite full i skratt. Undra hur jag såg ut när jag var som argast? Inte som en sockersöt tjej precis. Nej, det var nog mer något i stil men en stor höggravid kvinna som var tomatröd i ansiktet och med armarna vevandes ut från kroppen....... Hoppas att ingen gick förbi och såg mig.......Jag måste nog kolla med min granne om hon hörde mig?
Nu ska jag försöka sova och vila mig. Det är jobbigt att tappa tålamodet, jag har säkert träningsvärk i morgon.
Sen måste jag nog tänka lite snälla saker oxå. Hur dumma en del människor än är så måste man kunna förlåta. JAG måste dessutom vilja förlåta, sen kommer jag säkert att få be om förlåtelse oxå en vacker dag. Det är väl så man växer som människa, eller??
Hmmm jobbigt jobbigt
4 kommentarer:
Livet är för kort för att slösa bort det på onödiga människor. Ta vara på dom du älskar och som älskar dig!!
strunta i resten!!!
Mathilda, du är en klok människa. Och jag tycker om dig för den du är.
Men du slösa inte energi på sådana människor,dom är inte helt 100% helt rätt dom heller Jag gillar dej för den du är så det så:)tur att man gillar olika människor:)eller hur??ha det nu bra och sköt om dej KRAM
Men duu... jag har ju inte hört något?! Tänk att jag ska då missa allt! Vad var det nu då? ;=) Det måste jag få höra mer om... Vad gäller det där andra så tycker jag att du ska sända iväg ett antal ex. av Kay Pollacks "Att välja Glädje"
Kramz
Skicka en kommentar