torsdag 30 december 2010

Grattis min underbara unge!

För 19 år sedan låg jag, vettskrämd och skrek som en stucken gris på Östra sjukhuset i Göteborg. Att föda Evelina var en upplevelse jag aldrig glömmer. Tur att jag fick min lilla flicka för förlossningen var det värsta jag gått igenom i hela mitt liv.
Men nog om det.

Evelina är den av mina barn som är mest lik mig i sättet. Hon är snabb i sina repliker och backar sällan i en diskussion. Hon vet vad hon vill och genomför sina ideèr, precis som jag oxå gör, eller brukade, nu är jag gammal och trött och orkar inte lika mycket.
Eftersom vi är så lika så är det oftast hon och jag som ryker ihop om det är något. Det blir ju lätt problem när två med starka viljor ska diskutera. Men jag gillar att hon inte ger sig (fast hon ibland har fel) och att hon går sin egen väg.
När jag var i hennes ålder väntade jag henne och Evelina har två egna bolag som hon driver. Så vi är ganska lika, familj är nästan som ett litet bolag att driva.

I alla fall så har tiden gått så otroligt fort att jag inte riktigt hunnit med. Nyss var hon ju här och slog i dörrar och levde om. Nu har hon egen lägenhet och talar om för mig att jag inte får lorta ner när jag är på besök.
Jag skulle vilja spola tillbaka tiden och stanna där en liten stund med henne. Få rå om henne helt själv för en gångs skull. Om hon kommer på besök nu så får jag dela henne med Charlie som älskar sin syster över allt annat.

Så grattis på din dag Evelina! Hoppas du får en bra dag och en present finns på 4047..........

Jag älskar dig.

1 kommentar:

Therese W sa...

Vad fint skrivet!!!! Visst är det så, att man ibland vill stanna tiden å bara få rå om dom ibland. Innan dom flyger iväg. :)
//Therese