Jag avskyr till exempel att vakna och ha disk på köksbänken. Jag blir superirreterad och så är hela morgonen förstörd, ja jag är så barnslig. När jag är själv måste jag ju se till att bänken är ren själv, barnen fixar inte den biten. Men när Tage är hemma så slappnar jag av, jag tror att han ska fixa det och ha samma rutiner som jag har när han är borta.
Pyttsan!
När pappa kommer hem gör vi som vi vill. Vantar och mössor slängs på golvet istället för i lådan, maten äts i vardagsrummet och vi plockar absolut inte undan efter att vi lekt med Lego, det är ju så skönt att trampa på Lego;)
Nu låter det som att det är jättehemskt när Tage är hemma och det är det ju förstås inte. Det är underbart att slippa lämna och hämta barn på dagis, kunna gå en brorunda när det passar och framför allt vara två så att man kan gå ifrån ett tag.
Tage har aldrig jobbat borta så det tar väl ett tag att vänja sig. Framför allt är det jag som måste vänja mig, vid att han kommer hem och förstör mina rutiner som funkar så bra;) Bara jag lär mig det så funkar det här superbra tror jag. Och jag har lätt för att lära som tur är.......
1 kommentar:
Min kompis var hemma själv med 3 dagisbarn & ett småskolebarn när hennes man soldaterade i Bosnien... Dom hade ordning på allt, barnen och mamman blev ett team liksom. Skapade sina egna rutiner.De hjälpte varandra och allt gick som på dans... tills pappan kom hem och självklart engagerade sig i barnen - inte i ordning och reda. Vilket är helt naturligt kan man ju förstå.. han har varit borta och sett hemskheter och vill ju bara njuta av sina barn.. men som sagt.. oreda blev det ;-)till mammans förtret.. men men, :) Det ordnar sig alltid :)
Skicka en kommentar