Nu tänker du att björnen är ju mer rädd för dig Mathilda osv osv.....Ja jag har hört det femhundra gånger men det hjälper inte. Jag är lika rädd ändå.
Sommaren 2004 så satt jag och rensade ogräs i rabatten i Lofsdalen. Jag hör ett gläfsande bakom mig och tittar bak, där står en björn! Typ två meter ifrån mig!
Hade jag varit på jakt och haft ett laddat gevär hade jag kanske inte blivit lika rädd, jo det hade jag nog. Grejen var ju att jag blev överraskad av björnen trots att jag förde oväsen. Då hjälper det ju inte att sjunga och gapa medan man joggar, de kommer ändå.
Jag avskyr att vara så här rädd, det hindrar mig jättemycket och jag vill inte ha det så. Jag vill inte vara beroende av andra människor för att våga jogga eller vara med barnen i skogen.
Men vad ska man göra? Finns det terapi mot björnfrossa tro?
Helst så ska den ha gått över till i morgon bitti.
1 kommentar:
Jag är lite likadan och då består mitt jobb av att vara i skogen.. Jag träffade ju på en rackare i höstas. Såg den aldrig men han röt åt mig högt och elakt.. Inge kul. Tips är väl att tänka på att alltid springa medvinds så du hela tiden vindstöter det du har framför dig. Då ser du aldrig en Björn. Så fort han får vind av dig drar den. Jag tänker alltid på det! Och sen undviker jag täta ungskogar osv, fast där är kanske inte du och springer. =). Ha musik med dig, men skit i att stoppa i lurarna. Spela högt och tydligt för hela skogen. =)
Skicka en kommentar