Nu är det gjort!

Idag var det då dags att göra sin första lektion i längdskidåkning. Jag var hur nervös som helst hela dagen. Jag packade med tre vantar, två mössor, en massa valla, vatten och gav mig av till skidstadion.

Det var inte så farligt som jag hade trott. Det gick riktigt bra. Jag åkte utan stavar. På platt mark, uppför backar och nerför backar. Jag lärde mig att staka, staka med bentag och åka diagonalt. Det var superkul och ganska jobbigt. Armarna var som gelè efter en stakningsrunda alà Smirnoff. Den skulle ni prova på om ni vill ha mjölksyra. Fy bubblan, armarna var som spaghetti efteråt.......

I morgon är det vilodag, av naturliga skäl. Jag körde ett tufft benpass i morse och skidor i kväll så nu är tanten mör. Jag satsar på att jobba i morgon istället.

Godnatt

Samernas nationaldag

Vad lycklig jag blev när jag kom till dagis och upptäcker att hela dagen ägnas åt att fira samernas nationaldag, lära sig mer om deras kultur och jojka.

Sedan jag fick en vän som är same har jag förstått vad det innebär och hur viktig deras kultur är för dem.

Jag är numer en som älskar samerna och vill värna om deras kultur. Nu åker jag kanske på däng av alla "lapphatare" men det tar jag. Jag struntar i vad alla tror sig veta om samer och deras renar, jag har en i min direkta närhet så jag vet vad jag står för.

Amen.

Här bor jag!

När jag är ute på fjället så är det ibland svårt att ta in att jag bor här. Folk betalar tusentals kronor för att komma hit och njuta av vår natur, natur som jag har runt knuten alldeles gratis.

Jag kommer osökt att tänka på de tusentals kronor jag spenderar varje år på att turista i stora städer. Känna storstadspulsen, sitta på mysiga uteserveringar, känna lukten av varm asfalt och avgaser, shoppa i stora gallerior, äta god mat och bara vara. Det har de flesta av mina vänner runt knuten;)

Summan av kardemumman är nog ändå att huvudsaken är att man trivs där man bor. Att man kan ta sig till det man saknar och att man har trådlöst bredband i sin stuga;) Gudars skymning vad jobbigt jag tyckte att det var när vi helt plötsligt bara hade internet i telefonerna i helgen. Jag gick nästan bananas, bara nästan. jag hade ju  min telefon som tur var.

Tolv

I Januari blev det endast tolv timmars träning och en del slalomåkande. Jag hade gärna sett att det blev 20 timmar men sjukdomar satte stopp för det. Men, jag hänger inte läpp för det. Tolv timmar är inte dåligt och långt mer än vad en del andra rör sig på en månad.

Nu är det ny månad och jag tar nya tag. Planerar, strukturerar och håller tummarna att vi förblir friska.

Underbara dagen

Jag blir så lycklig när jag åker skidor. Jag vet inte varför men det är bara en lycka som bubblar upp inom mig så fort jag åker. Det roligaste av allt är nog att åka längdskidor på fjället. 

Jag älskar att åka omkring och bara titta på den vackra naturen och tanka energi. Jag åker ju inte så värst bra men jag gillar att åka, jag blir svettig och får hög puls så då är jag nöjd.

I morgon är det jobb igen och det ska faktiskt bli kul. Jag har lagt ett bra schema så jag är ledig till helgen och då ska jag ut på äventyr med Tage och barnen, det ser jag fram emot.

Man får vara glad åt det lilla

Idag var vi till Östersund för att lämna barnen hos farmor och då tänkte jag passa på att shoppa lite. Jag skrev en lång lista och förberedde mig på en heldag på stan.

Dumt.

Tage mötte upp mig efter en timme och lät mig förstå att någon storshopping var det inte tal om. 

Som tur var hann jag köpa lite innan han kom, och till nästa gång är han inte välkommen att följa. Maken till tråkig karl att ha med på shopping harjag aldrig upplevt.

Suckar, grymtningar och uppgivna miner avlöste varandra så till slut gav jag upp och gick till bilen. Som tur är finns det ju nätbutiker så nu ska jag handla klart tänkte jag.

Godnatt

Åååååh vad fina!!

Jag visste så fort jag fick syn på dom att jag inte skulle kunna sluta tänka på dom, så jag köpte dom. Alltså dom ärt så snygga att jag nästan blir svimfärdig.  Nu är det bara till att vänta och vänta på att de skickas så att jag får börja använda dem snart.

Jobbhelg

Jag har jobbat hela helgen så nu är man rätt så nöjd. Att jobba helg är faktiskt ganska kul, lite mysigt med lite mer tid hos vårdtagarna.....not!

Det har varit fullt upp hela helgen! Jag har kört lite för fort för att hinna med det jag skulle och har känt mig stressad flera gånger. Inte bra. Men vad gör man?

Undra om de som sitter beslutar om personaltäthet förstår att vi kör bil mellan vårdtagarna? De kanske tror att alla bor vägg i vägg och att det inte tar något tid att förflytta sig i Härjedalen. Ibland känns det så.

Nu är jag ledig i två dagar och de ska ägnas åt skidåkning är det tänkt. På längden, på tvären och förmodligen lite på rumpan också.

Dags att boka!

Nu ska vi börja kika på resa till sommaren. Jag vill till Turkiet, Kroatien, Mallorca och Grekland. Vilket det blir spelar nästan ingen roll för jag vet att det kommer att vara sommar dit vi åker. Inte Härjedalsk sommar med 15C och duggregn, nej riktig sommar som det ska vara.

Förra sommaren var vi på Kos och det var superbra, fint hotell och god mat. Det enda jag saknade var ett gym så det är ett krav denna resan. Och all inclusive förstås.

Upptaget

Jag fattar inte hur fort tiden går!
Det känns som att jag inte hinner med något förutom jobb, barnen, deras aktiviteter, matlagning, städning, träning och handling. Men jag klagar inte, jag har det rätt bra ändå.
Nu är mitt magonda över och då är det lättare att se ljust på tillvaron. Har man ont och är sjuk är det det enda man känner och allt känns hopplöst.
Tänk att jag mådde som sämst när en vän var mycket värre däran än vad jag var, ändå tyckte jag så otroligt synd om mig själv. Men det är väl så vi människor funkar, man blir uppfylld av sin sjukdom och det är det enda man ser. Eller?

Jag vet inte faktiskt, det finns väl alltid någon som har det värre men det är ju som omöjligt att se det just då när man mår som sämst. Det kanske bara är jag som tänker på det här viset. Ni andra tänker nog på andra som har det värre när ju st ni är sjuka;)

Boven

Jag tänker inte ge er några detaljer men för mycket Diklofenak kan göra dig lös och extremt gasig i magen. Jag läste fel på asken och tog tredubbel dos i tre dagar. Jag har gått ner 3 kg och det är ju bra men det hade ju kunnat vara på ett annat sätt än det här.

Nu har jag upptäckt boven och magen är precis som vanligt. Underbart.

Gnälliga Mathilda

Ännu en dag hemma med Millie som inget annat vill än att gå till dagis. Hon gråter och fattar inte varför hon inte kan gå dit. Jag försöker förklara men det är inte så lätt, hon är ju bara fyra år och tror att hon legat i sin pappas mage:)

Vädret ute är fantastiskt. Solen kom nästan fram och jag tog med Millie ut på en promenad i det vackra vädret. Jag gillar vinter och att bara få komma ut en liten sväng ger mig energi.

Nu hoppas jag att blåsorna torkar snabbt för varken jag eller Millie tycker det är skoj. Jag vill jobba och Millie vill till dagis! Samtidigt så känns det så fel att gnälla när man har en god vän som ligger på operationsbordet och kämpar för att bli frisk. Man kan ju vara glad att det bara är några svinkoppor vi kämpar emot och inget värre.

Svinigt

Millie har svinkoppor. Inte säkert.....kanske sa de på sjukan. Det såg ut som det, men det kunde vara afteblåsor också.

Svinkoppor är väldigt smittsamt så det är bara till att vara hemma med henne. För två små svinkoppors skull. Hade det varit 200 svinkoppor hade jag inte funderat, men två??

Jag får vara glad att det bara är två för de gör ont och hon vill inte äta så mycket.

Nu hoppas vi bara att de torkar ut snabbt och att hon kan gå på dagis så att jag får jobba som det är tänkt.

Körde ett styrkepass idag med betoning på mage och ben. Det känns just nu som att jag blivit överkörd av ett tåg. Allt är jobbigt, minsta lilla rörelse ger mjölksyra så i morgon vilar jag nog. Om jag inte vaknar och är väldigt träningssugen förstås. I så fall satsar jag nog på yoga.

Nu är det nog!!

Alltså seriöst vad är det här för skit?

Inget personligt mot vår ICA-butik men det här är helt värdelöst. Jag kommer aldrig mer att köpa något ur detta sortiment. ALDRIG!!

Tantgympan när den är som bäst!

Dagens tantgympa var underbar! Veckan kunde inte börja bättre tycker jag. Ett 70 minuter långt styrkepass med en massa pulshöjare emellan. Jag sprang upp och ner i vår trapp i fem minuter och det var jobbigt kan jag säga, sista pulshöjaren fick bli upp och ner på kökspallen samtidigt som Danny sjöng att jag var "Amazing", då går det lätt;)

Nu är det slut på roligheterna. Lunchen ska fixas, papper sorteras, kursuppgifter funderas på och middag, jag får inte glömma middagen, och surdegsbrödet som ska bakas ut...och så hänga tvätt förstås...och dammsuga....det är mycket nu....Hejdå!!