En sak som jag förundras över när det gäller mig själv är följande.
Jag blir irriterad på alla som är så positiva jämt. Händer det aldrig något som är mindre positivt? Eller väljer man att inte skriva om det? Fattar de inte att man ser igenom den där "uberpositiva" fasaden?
Livet är väl upp och ner, eller?
Sen blir jag irriterad på de som skriver om hur jobbigt allting jämt är. De klagar och gnäller om allt tycker jag. Jag har lust att fråga dem om det aldrig är något som är bra, och varför de i så fall inte gör något åt sin situation.
Nu när jag skrivit så här är det väl bäst att jag går in och kollar vad jag själv skriver;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar