Jag tänkte på hur vi såg ut där vi gick med våra krämpor och började gapskratta åt det hela. Jag tror ju att jag fortfarande är 20 och när något sådant här händer inser jag att jag inte är så ung längre. Men, jag är inte så gammal att jag inte kan skratta åt det i alla fall.
Dagen har faktiskt gått riktigt bra. Vi höll sams hela dagen trots att jag inte fick prata i min telefon. Fredrik ville inte utsättas för passiv strålning och snäll som jag är lydde jag. Tur att jag fick prata i bilen, förr fick jag inte det för min röst hade så dålig diskant, men den måste ju ha blivit bättre nu eftersom han inte sa något. Jag vill minnas att han brukade få väldigt ont i huvudet om jag pratade i bilen ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar